Animaliska E-nummer är sådana E-nummer som kommer från djurriket. Det framgår inte av beteckningen vilket
ursprung en tillsats har om inte tillverkaren särskilt satt ut det. För att få reda på exakt vilket
ursprung en tillsats har kan man kontakta den som tillverkar eller importerar livsmedlet.
De flesta tillsatser som räknas upp nedan kan ha animaliskt ursprung men även vara tillverkade av
vegetabilier eller på syntetisk väg. Några av tillsatserna har alltid animaliskt ursprung, exempelvis
lyzosym som framställs ur ägg och bivax som utvinns ur bivaxkakor.
Tillsatser tillverkade av fett
E 304 Askorbylpalmitat och askorbylstearat
Tillsatser tillverkade av annat än fett
E 626 Guanylsyra
Tillsatser tillverkade av insekter
E 120 Karmin (carmin/cochinelle)
Referenser
Livsmedelsverket. Vilka tillsatser har eller kan ha animaliskt ursprung? 2013.
Livsmedelsverket. Tillsatser i livsmedel. Tryckeri AB Primo. Oskarshamn. 1998. ISBN 91 7714 101 6.
Gunnarsson, Karin. Handla djurvänligt, en konsumentguide från Djurens Rätt. Tryckeri AB Småland. Jönköping. 1999. ISBN 91-88786-40-4.
Hanström, Bertil m fl. Lilla uppslagsboken, andra upplagan. Förlagshuset Norden AB. Malmö. 1966.
Allmän information om E-nummer
Förteckning över samtliga E-nummer
Animaliska
E-nummer
Animaliska ingredienser
utan E-nummer
E 322 Lecitin
Förekommer i alla celler och framställdes förr ofta ur hjärna och äggula. Dagens lecitin framställs dock oftast från sojabönor och kallas då vanligen sojalecitin. Kemiskt rent lecitin är färglöst och kan kristallisera. Lecitin används som antioxidations- och emulgeringsmedel.
E 422 Glycerol
Finns i alla sorters fetter och oljor. Fettet kan komma från växter eller djur,
E 431 Polyoxietylenstearat
E 432 Polyoxietylensorbitanmonolaurat
E 433 Polyoxietylensorbitanmonooleat
E 434 Polyoxietylensorbitanmonopalmitat
E 435 Polyoxietylensorbitanmonostearat
E 436 Polyoxietylensorbitantristearat
E 442 Ammoniumfosfatider
E 445 Glycerolestrar av trähartser
E 470 a Natrium-, kalium- och kalciumsalter av fettsyror
E 470 b Magnesiumsalt av fettsyror
E 471 Mono- och diglycerider av fettsyror
Emulgeringsmedel som används i mat och kosmetika. Tillverkas mestadels från talg och annat animaliskt fett, men kan även vara vegetabiliskt.
E 472 a Mono- och diglyceriders ättiksyraestrar
E 472 b Mono- och diglyceriders mjölksyraestrar
E 472 c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar
E 472 d Mono- och diglyceriders vinsyraestrar
E 472 e Mono- och diglyceriders diacetylvinsyraestrar
E 472 f Blandade ättiks- och vinsyraestrar av mono- och diglycerider
E 473 Sackarosestrar av fettsyror
E 474 Sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror
E 475 Polyglycerolestrar av fettsyror
E 476 Polyglycerolpolyricinoleat
E 477 Propylenglykolestrar av fettsyror
E 479 b Termiskt oxiderad sojaolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror
E 481 Natriumstearoyllaktylat
E 482 Kalciumstearoyllaktylat
E 483 Stearoyltartrat
E 491 Sorbitanmonostearat
E 492 Sorbitantristearat
E 493 Sorbitanmonolaurat
E 494 Sorbitanmonooleat
E 495 Sorbitanmonopalmitat
E 570 Fettsyror
E 1517 Glyceryldiacetat
E 1518 Glyceryltriacetat
E 627 Dinatriumguanylat
E 628 Dikaliumguanylat
E 629 Kalciumguanylat
E 630 Inosinsyra
E 631 Dinatriuminosinat
E 632 Dikaliuminosinat
E 633 Kalciuminosinat
E 634 Kalcium-5'-ribonukleinsyra
E 635 Dinatrium-5'-ibonumkleotider
E 920 L-cystein
E 966 Laktitol
Framställs ur laktos.
E 1105 Lysozym
Framställs ur ägg.
Rött färgämne som tas från Cochinellöss som torkas och krossas. Produktionen är storskalig och kräver
många insektsliv.
E 901 Bivax (beeswax)
Ytbehandlingsmedel som utvinns ur bivaxkakor (jämför honung). Används för att ge frukter (citrusfrukter, äpplen, päron,
meloner
E 904 Shellack
Sekret från den indiska lacksköldlusen. Används till billack och för att göra mediciner, godis och frukt
blanka. Utvinns på liknande sätt som honung. Förr användes shellack
för att tillverka grammofonskivor. Vegetabiliskt alternativ är karnaubavax (